Nyheter Mat

Handelns starka ställning märks inom mjölksektorn. Industrin har kunnat behålla sin ställning genom att utveckla mervärdesprodukter, till exempel olika typer av mjölkkvarg och kvargdrycker. Efterfrågan på mervärdesprodukter har också gynnat mjölkproducenterna.

Mellan 2008 och 2012 ökade handeln sin andel av de inhemska mjölkprodukternas konsumentpriser. Industrins andel hölls på samma nivå som tidigare och producenternas andel sjönk en aning. I och med momsändringarna har den andel som skattemyndigheterna får minskat. Utvecklingen varierar dock mellan olika produkter. Tillväxten i mängden mervärdesprodukter som mejeriindustrin har tagit fram har stärkt hela mjölksektorn.

– Den starka efterfrågan på mjölkprodukter ute i världen höll importpriserna på en hög nivå fram till början av 2014 och minskade priskonkurrensen för den inhemska industrin. Samtidigt utvecklade industrin produkter som konsumenterna vill ha och är beredda att betala för, säger professor Jyrki Niemi på Naturresursinstitutet (Luke).

Mervärdesprodukterna höjer industrins andel

Forskare Ari Peltoniemi på Konsumentforskningscentralen berättar att handelns ökade andel delvis beror på förändringarna i mervärdesskatterna. Den lägre skatteandelen har för de flesta produkter överförts som sådan till handelns andel.

– När det gäller prismarginalernas utveckling är ändå skillnaderna mellan olika produkter stora och det har betydelse om produkten till exempel är en mervärdesprodukt eller en traditionell lockvara. Vid lockvaror kan handeln pruta ned sin egen andel mycket lågt, konstaterar Peltoniemi.

Den aggressiva priskonkurrensen på mjölkmarknaden märks framför allt i prismarginalerna på flytande mjölk. För lättmjölk sjönk industrins andel med knappt 8 procentenheter mellan 2008 och 2012. Under samma period ökade handelns andel av den totala marknaden med över 10 procentenheter. Producentens andel förblev närmast oförändrad.

Andelarna av laktosfri mjölkdryck, klassificerad som mervärdesprodukt, har utvecklats nästan i motsatt riktning. Från 2008 till 2012 ökade industrins andel av mjölkdryckens konsumentpris med 6 procentenheter. Handelns andel sjönk med knappt 2 procentenheter och jordbrukets med drygt en procentenhet.

Nya produkter ökar det samlade penningflödet

De snabba förändringarna på mjölkmarknaden märks också i utvecklingen av sektorns penningflöden. Trots att handelns och restaurangernas andel av mjölkmarknadens penningflöden har ökat från 2005 till 2013, har de årliga variationerna varit stora.

– Med undantag av beskattningen kunde alla parter inom sektorn öka realpriset på sitt penningflöde mellan 2005 och 2013. Till denna del avviker utvecklingen från kött- och spannmålssektorerna. Förklaringen ligger i mervärdesprodukterna, som ger hela kedjan högre intäkter, säger lantbruksekonom Kyösti Arovuori på PTT.

Även minskningen av jordbrukets relativa andel har sin förklaring i mervärdesprodukterna. Ökningen av mängden mervärdesprodukter minskar råvarans relativa andel i prisbildningen. Detta märks både i utvecklingen av prismarginalerna och i penningflödena.

Rapporten som behandlar mjölksektorn är den tredje utredningen av Naturresursinstitutet, Helsingfors universitets konsumentforskningscentral och Pellervo ekonomisk forskning PTT, som granskar prisstrukturer och penningflöden inom ramen för ett omfattande projekt där man utreder funktionaliteten hos den finländska livsmedelsmarknaden, dess effektivitet och hur konkurrensmässig den är. Rapporterna om kött- och spannmålssektorerna publicerades sommaren och hösten 2014.

Peltoniemi, A., Arovuori, K., H. Niemi, J., & Pyykkönen, P. 2015. Maitosektorin hintarakenteet. Kuluttajatutkimuskeskus 2015: 1. Politiikan ja talouden tutkimuskeskuksen julkaisuja. Helsingfors universitet.

Diagrammaterial