Nyheter Vilt

Referensvärdena tas fram i ett tvåårigt projekt (2021–2022) på Naturresursinstitutet. I halvtidsrapporten redovisas nuvarande status för projektet. Hittills har man definierat de ekologiska parametrarna för referensvärdena, uppdaterat befintliga data om den finska vargstammen och byggt verktyg för beräkning av referensvärden. Projektet ska före september 2022 resultera i ett verktygspaket med vilket beslutsfattare kan fastställa vargens referensvärden för en gynnsam bevarandestatus.

Naturresursinstitutet tar fram verktygen för fastställande av referensvärden för en gynnsam bevarandestatus för vargstammen i Finland genom internationellt forskningssamarbete, på uppdrag av Jord- och skogsbruksministeriet. Referensvärdet anger den populationsstorlek som på sikt ska trygga den gynnsamma bevarandestatusen i Finland.

– I halvtidsrapporten presenteras inget referensvärde för en vargstam med gynnsam bevarandestatus i Finland, eftersom arbetet med att bygga upp beräkningsverktygen fortfarande pågår. Eftersom det inte finns någon vedertagen metod för att beräkna referensvärdet, beskrivs i rapporten flera olika metoder med olika utgångspunkter, säger programdirektör Katja Holmala på Naturresursinstitutet.

Arbetet utförs med vetenskapliga metoder som utgår från tidigare ekologisk forskning. Man berör inget samhällsperspektiv på vargfrågan.

Då verktygen används vid beslutsfattande handlar det också om värdeval. Därför för Naturresursinstitutet en dialog med Jord- och skogsbruksministeriet innan referensvärdena tas fram.

De värderingar som den som använder verktyget måste ta ställning är till exempel granskningens tidsspann och den acceptabla risken för att arten dör ut under denna tidsperiod.

Framtagningen av referensvärdet utgår från minsta livskraftiga population

En viktig utgångspunkt för bestämningen av referensvärdet för gynnsam bevarandestatus är den minsta livskraftiga populationen. Med den avses den minsta nödvändiga populationsstorlek som med en viss säkerhet tryggar en arts överlevnad över ett specifikt tidsspann, så att arten till följd av slump inte dör ut på det granskade området.

− I projektet har vi hittills arbetat med beräkningar av den minska livskraftiga populationen med två metoder, det vill säga utifrån genetiska data, och utifrån vargstammens demografiska egenskaper, som födelsetal, dödlighet, ålders- och könsfördelning och migration, säger Katja Holmala.

Definitionen av minsta genetiskt livskraftiga population bygger på en omfattande analys av dna-prover och forskningsrön. Dna-analyser har gjorts på prover från Finland, Sverige och Ryssland.

– Modelleringsverktyget byggs upp med demografiska parametrar. Verktyget är inte tekniskt färdigt ännu och kan inte användas för beräkning av referensvärdet för gynnsam bevarandestatus, säger ledande forskare Samu Mäntyniemi på Naturresursinstitutet.

Arbetet pågår till slutet av 2022

Avsikten är att integrera båda uppsättningarna av data i modelleringsverktyget för framtagning av det slutliga referensvärdet. Då ska det vara möjligt att framräkna referensvärden som beaktar både de genetiska och de demografiska aspekterna.

Slutrapporten är klar före september 2022.

– Trots att projektet endast hunnit halvvägs har det redan gett mängder av ny information om vargstammen i Finland och dess genetiska variation i dag. Vi har kunnat utnyttja de senaste forskningsrönen och metoderna, samt omfattande provdata, säger Katja Holmala.