Nyheter Fisk

Enligt en studie av Naturresursinstitutet (Luke) och biologiska institutionen vid Östra Finlands universitet blir gösen i Skärgårdshavet könsmogen när den uppnått en mindre storlek jämfört med förra årtiondet. Det långvariga selektiva fisket har sannolikt påverkat gösbeståndet så att individer, som uppnår könsmogen ålder tidigt och förblir små, bildar majoriteten i beståndet. För fiskare är det en ogynnsam situation, eftersom den i allmänhet leder till en mindre fångst. För att förbättra läget borde även stora fiskar som uppnår könsmogen ålder senare delta i leken.

Hos de undersökta årsklasserna 1993–2006 i Skärgårdshavet har könsmogenhetsstorleken minskat med 1–3 procent om året. Till exempel har könsmogenhetsstorleken hos fem år gamla honor krympt från ca 38 till 29 cm under den undersökta tidsperioden. Hos fyra år gamla hanar minskade den från 33 till 25 cm.

I studien följde man upp könsmogenhetsstorleken med hjälp av en metod genom vilken man kan separera förändringar som beror på fiskens ålder och miljöfaktorer eller förändringar relaterade till tillväxt eller hälsa från eventuella evolutionära trender. Eftersom de observerade förändringarna enligt studien inte kunde förklaras av miljöfaktorer, är den största orsaken till att könsmogenhetsstorleken förändrats det omfattande selektiva fisket som prefererar storlek. På Skärgårdshavet är gös ett av de mest eftertraktade bytena inom både yrkes- och fritidsfisket, och över 60 procent av de gösar som uppfyller fångstkriterierna fiskas upp varje år. Till följd av detta har de gösar som blir könsmogna innan de uppnår en längd på 37 cm, dvs. minimimåttet för fiske, en större chans att föröka sig.

Största delen av gösfångsten fås med nät, och även gösar som är något mindre än minimimåttet kan fastna i dem. På grund av det selektiva fisket som pågått i flera årtionden består en allt större andel av beståndet av individer som uppnår könsmogen ålder när de är små och unga.

Förändringen i könsmogenhetsstorleken är ett skadligt fenomen för fisket, eftersom en könsmogen fisk använder sina resurser till att föröka sig i stället för att växa. Därför växer fisken i allmänhet långsammare, vilket resulterar i en mindre fångst för fiskarna. Hos gös observerade man inte att tillväxten skulle ha avtagit, antagligen på grund av att vattnets temperatur stigit under samma period, vilket ökar tillväxten. Gösens konditionsfaktor har dock minskat avsevärt, dvs. fiskarna är magrare än förut. Det framgår inte av studien huruvida detta beror på förändringen i könsmogenhetsåldern och det ökade förökningstrycket eller om det är ett separat fenomen.

Gösar som blir könsmogna när de är större borde få leka

Den ogynnsamma utvecklingen kunde stoppas genom att minska fisketrycket och öka gösens fångststorlek så att även individer som blir könsmogna när de nått en större storlek hinner leka. Om man i nätfisket använde större maskor skulle det finnas mer stora gösar och andra rovfiskar som det ofta finns lite av i effektivt fiskade vatten.

Antalet stora fiskar kunde också fås att öka genom att införa ett maximimått, vilket skulle främja de största individernas förökningsmöjligheter och balansera beståndets arvsmassa genom att öka andelen gener från dessa individer i de nya årskullarna. Dessutom verkar det urvalstryck som stora gösar och andra rovdjur orsakar i motsatt riktning än fisket. Rovdjur jagar främst små och unga fiskar, och således klarar sig de individer som växer snabbt och blir sent könsmogna bäst mot rovdjur. Genom att styra fisket så att stora gösindivider överlever kan man minska risken för genetiska förändringar och motverka att gösen blir könsmogen som mindre, vilket skulle öka fångsten.