Enligt Naturresursinstitutets övervakning 2020 är barrskogsnunna vanligast i Sydvästra Finland men sprider sig sakta norrut. Barrskogsnunna är en nattfjäril. Stora mängder av larver kan orsaka skador på skog genom att de gnager på barr, speciellt i äldre tall- och granbestånd.
Barrskogsnunna är en ny art i Finland – de första anteckningarna om observationer är från 1950-talet.
Naturresursinstitutet har sedan 2018 följt med artens spridning med hjälp av feromonfällor (bild 1).
Övervakningen som började som ett försök fortsatte 2019 och 2020 vid cirka 130 lokaler.
– Barrskogsnunnan började öka märkbart först i slutet av 1990-talet. De första observationerna gjordes på sydkusten, men numera påträffas fjärilen redan i Norra Karelen och Norra Savolax (bild 2), säger forskare Markus Melin från Naturresursinstitutet.
Etablerad övervakning – något fler barrskogsnunnor 2020
Vid övervakningarna 2019 och 2020 gjordes de största fångsterna av barrskogsnunna i trakterna kring Pyhäjärvi i Säkylä i Satakunta. Åren 2019 och 2020 var de största fångsterna 989 respektive nästan 900 fjärilar per fälla.
År 2020 sågs en betydande ökning i fångsterna i Tavastehus och Vanda. Då man 2019 fick 200–300 barrskogsnunnor i fällorna, var fångsten i år nästan 700 fjärilar.
Längre norrut i Finland observerades inga förändringar i barrskogsnunnans spridning jämfört med 2019. Utifrån fångsterna har man bedömt att det finns stationära lokala populationer söder om linjen Kides–Ikalis. De observationer som gjorts norr om denna linje har främst varit enstaka hanar som burits iväg av vindarna efter parningen (bild 3). Enskilda individer har påträffats i höjd med Nurmes och Kajana.
– I år försvårades övervakningen av barrskogsnunna av att en stor del av feromonkapslarna inte fungerade. Att till och med ett fångstnät med stora luckor gav nästan 15 000 barrskogsnunnor medan vi år 2019, med fungerande feromonkapslar i alla fällor, fångade strax under 17 000 fjärilar bevisar ju att populationen har ökat i Södra Finland, säger Melin.
Barrskogsnunna bekämpas genom proaktiv forskning
Trots kraftig spridning kan barrskogsnunnan ännu inte klassificeras som en allvarlig skadegörare. Övervakningen kommer att fortsätta eftersom sannolikheten för skador ökar i takt med populationsökningen.
– Vi vill forska i artens skadedynamik, det vill säga dess näringsvanor, på förhand och inte först sedan när larvskadorna är ett faktum, säger Markus Melin.
Dessutom behövs det data om huruvida barrskogsnunnan förekommer mer i gran- eller tallbestånd. Likaså behövs det närmare forskning i artens larvstadium och när det infaller, eftersom det är larverna som är de egentliga skadegörarna.
Barrskogsnunnans ägg övervintrar i barkspringor och överlever bra de vintrar som vi haft i södra och mellersta Finland. Enligt Melin är det möjligt att det är de kyliga sommarnätterna som begränsar spridningen.
– I Centraleuropa har forskare märkt att barrskogsnunnans flygaktivitet minskar märkbart när temperaturen faller till +8–12 °C. Arten förökar sig nattetid vid månadsskiftet juli–augusti, och eventuellt är de finska sommarnätterna för kalla. I Finland saknas tillsvidare forskning i det, säger Melin.
I år studerades vid övervakningen också om en annan nattfjäril, nämligen lövskogsnunna, har spridit sig i de lövdominerade skogarna på sydkusten. Vid övervakningen gjordes inga säkra observationer.
Resultaten av övervakningen 2019 sammanfattas i rapporten (på finska).
Barrskogsnunnor fångades med fällor på Forststyrelsens, församlingars, städers (Åbo, Raseborg, Ingå) och privata skogsägares marker. Med tillstånd från NTM-centralen i Nyland placerades dessutom fällor för lövskogsnunna på skyddsområden i Raseborgstrakten. Dessutom deltog många privatpersoner i övervakningen av barrskogsnunna.
Vi tackar alla som deltog i fångsten.