Nyheter Miljö, Skog

Forststyrelsen och Naturresursinstitutet (Luke) bränner nästa år svedja i Padasjoki för att fira Finlands 100-års jubileum. Skogen som ska svedjas fälls i oktober-november.

Finlands sista svedjebränningar gjordes i början på 1900-talet. En av dem var den som brändes 1917 i Padasjoki den så kallade Heikinheimos svedja. Nu fälls i närheten en ny svedja som bränns nästa år. Efter bränningen sås råg och dessutom tall på området. Svedjebränningen utförs som ett Finland 100–evenemang. Avsikten är att göra bränningen till en folkfest med deltagande av en stor mängd olika aktörer – talkoarbetare och representanter från olika organisationer.

Kaskeamista Linnansaaren kansallispuistossa. Kuvassa kaskeamiselle tyypillinen viertäminen eli kaadettujen, kokonaisten puunrunkojen kierittäminen polttoalueella eteenpäin palon edistämiseksi. Kuva: Metsähallitus, Mari Laukkanen
Foto: Forststyrelsen, Mari Laukkanen

Initiativet till svedjebränningen kom från Skogshistoriska sällskapet, som föreslog det för Forststyrelsen

”Skogen har för finländarna alltid varit en faktor av stor betydelse för välfärden. Nu och långt in i framtiden är den en källa till mångahanda ekosystemtjänster och bioekonomiprodukter. Ännu på 1800-talet gav skogen genom svedjan utgångspunkten för spannmålsodlingen”, berättar ordförande Antti Koskimäki från Skogshistoriska sällskapet.

Ett område av storleken en hektar ska fällas och brännas. Värdeträd tas till vara och resten bränns som så kallad barrskogssvedja.

”Svedjan förbereds färdigt för bränningen så, att träden fälls i samma riktning. Stammar och stamdelar som är över 15 centimeter tas till vara, övriga tunnare delar av stammen bränns. Riset arbetas in under stammarna som ska brännas, för att det ska komma luft till förbränningen av stammarna”, berättar regiondirektören för Metsähallitus Metsätalous Oy Markku Vainio.

Svedjan ligger på land som administreras av Forststyrelsen, där Lukes forskningsskog finns. På det år 1917 brända Heikinheimos svedjeland såddes våren 1918 tallfrö bland rågen och området är nu uppvuxen tallskog. År 1948 grundade professor Olli Heikinheimo två provytor i området, den ena lämnades obehandlad och den andra gallrades regelbundet. Provytorna har senare mätts regelbundet under 70 års tid för att åskådliggöra skogsvårdens betydelse för skogens och trädbeståndets utveckling.