Nyheter Jordbruk, Miljö

En ny finsk studie är först i världen med att utnyttja satellitdata i en banbrytande metod för beräkning av förfruktsvärden för flera olika kombinationer av förfrukt och efterföljande gröda.

Naturresursinstitutet samt Geodatacentralen vid Lantmäteriverket har utifrån öppna satellitdata från Copernicus Sentinel, som tillhandahålls av Europeiska rymdorganisationen, tagit fram en metod vars resultat tydligt talar för växelbruk och större variation i odlingsföljden. Hittills har den information som uppmuntrat till växelbruk byggt på fältexperiment. ”Den information vi tar fram kommer rakt från åkrarna och den anger förfruktsvärdet i den verkliga produktionen”, säger forskningsprofessor Pirjo Peltonen-Sainio från Naturresursinstitutet.

Med hjälp av satellitdata är det möjligt att analysera kombinationer av förfrukter och efterföljande grödor i exakt den omfattning som de förekommer i åkerbruket. ”Det skulle ha varit omöjligt att genom fältexperiment ta fram det datamaterial som forskarteamet har producerat. Att ha fleråriga experiment på många olika platser skulle ha varit omöjligt att hantera.”

Naturresursinstitutets metod kan tillämpas på stora åkerytor varsomhelst i världen. Det enda som behövs är koordinaterna för åkerskiftet samt uppgifterna om förfrukten och den efterföljande grödan på skiftet. ”Informationsluckan om förfrukter kändes redan som något av en evighetsfråga och med den nya metoden kan vi fylla igen den”, säger specialforskare Lauri Jauhiainen från Naturresursinstitutet.

Är åkerböna bättre förfrukt än raps – och hur är det med kummin?

Som indata vid framtagningen av metoden användes Geodatacentralens vegetationsindexvärden från totalt 240 000 åkerskiften. Förfruktsvärdena kalkylerades för odlingsgrödorna och markanvändningsformerna på åkrarna för både vårsådda och höstsådda spannmål, rybs och raps, bondböna/åkerböna, ärta, potatis, sockerbeta och ettåriga vallgrödor. Upplägget omfattade hela 23 arter förfrukter, däribland kummin, lin, oljerättika (som är en nykomling som saneringsgröda) liksom också vallgrödor för produktionsbruk och miljöanpassning samt olika former av träda.

Under studien, som genomfördes 2016 och 2017, varierade förfruktsvärdet beroende på växtkombinationen från 16 procent bättre tillväxt till 16 procent sämre tillväxt i förhållande till växtpotentialen vid ensidig odling av till exempel korn efter korn. Potatis och sockerbeta odlas mycket ensidigt och för dem var det inte möjligt att beräkna förfruktsvärden för andra förfrukter än spannmål. ”Exakt sådana informationsluckor borde vi försöka fylla igen genom försök”, säger Pirjo Peltonen-Sainio.

Ny metod med många fördelar

”Satellitdata kan utnyttjas inom lantbruket på många olika sätt, inte ens himlen utgör gränsen för vad som är möjligt”, säger Pirjo Peltonen-Sainio. Satellitdata används bland annat i verktyget PeltoOptimi, som ingår i Naturresursinstitutets tjänst Ekonomidoktorn, för beräkningar av produktionspotentialen per skifte.

Pirjo Peltonen-Sainio och Lauri Jauhiainen ser stora möjligheter med metoden: ”Efter hand som informationen kompletteras kan vi ge bönderna exaktare anvisningar för växelbruk.”

Forskarteamet har publicerat metoden på den offentliga plattformen Frontiers in Plant Science på https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpls.2019.00462/full