Nyheter Ekonomi, Jordbruk

Enligt Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring för rennäringen ökade lönsamheten inom rennäringen något under renskötselåret 2016–2017. Lönsamhetskoefficienten var 0,57, det vill säga i genomsnitt fick en rennäringsföretagare en timlön på nio euro och nästan tre procents ränta på eget kapital. Företagarinkomsten som ersätter eget arbete och eget kapital steg med cirka fem procent jämfört med året innan, till 13 200 euro.

Köttproduktionen är fortfarande den viktigaste enskilda inkomstkällan inom rennäringen.  Intäkterna från köttförsäljningen är i genomsnitt 20 500 euro per företag.

– Över hälften av inkomsterna av köttförsäljningen kommer från direktförsäljning och andelen inkomster av direktförsäljningen ökar stadigt. Däremot minskar försäljningen via renbeteslag. Andra intäkter, såsom arbetsersättningar från renbeteslag, skadeersättningar och understöd, var totalt nästan lika stora som intäkterna från köttförsäljningen, berättar forskare Marja Vilja vid Naturresursinstitutet.

Beloppet på ersättningar för rovdjursskador och trafikskador orsakade av renar steg med 60 procent jämfört med året innan, till 8 640 euro. Skadeersättningsbeloppet har ökat nästan varje år. Olika dödlighetssändare är till hjälp för rennäringen. Med hjälp av dem är det lättare att hitta döda renar. Detta syns säkert också i skadeersättningsbeloppet.

Bruttointäkten av rennäringen var cirka 42 100 euro, varav andelen stöd är 13 procent. Inom lantbruksföretagen i Lappland är stödens andel av bruttointäkten cirka 44 procent.

Foto: Pixabay

Oförändrade produktionskostnader

Produktionskostnaderna inom rennäringen låg på samma nivå som året innan och var 50 400 euro.

– Foderkostnadens andel ökade mest, med 23 procent. Väderförhållandena under vintern påverkar behovet av utfodring stort, och genom extra utfodring försäkrar man sig om att renboskapen klarar sig över vintern, fortsätter Vilja.

Bränsle- och driftskostnaderna för maskiner steg något, medan materialkostnaderna och skötselavgifterna till renbeteslaget minskade. Antalet arbetstimmar som en företagarfamilj lade ned på rennäringen var oförändrat, 1 320 timmar. Företagen har i genomsnitt 89 900 euro i eget kapital. Soliditetsgraden, det vill säga det egna kapitalets andel av hela kapitalet, var 94 procent.

På grund av det ökade antalet livrenar sjönk produktionskostnaderna som beräknats per livren något och låg på 263 euro. I de minsta företagen med 80–100 livrenar kostade produktionen av ett kilo kött 26,20 euro. I de största företagen med över 230 livrenar var kostnaden 17,20 euro.

Stora regionala skillnader

Lönsamhetsskillnaderna är stora särskilt mellan olika områden. På det särskilda renskötselområdet i nordligaste Lappland var lönsamhetskoefficienten 0,62. Området utgörs av ett sameområde (lönsamhetskoefficient 0,92) och ett övrigt särskilt renskötselområde (lönsamhetskoefficient 0,17). Den södra delen av renskötselområdet är utsett till ett övrigt renskötselområde, vars lönsamhetskoefficient var 0,49.

Rennäringens resultat i webbtjänsten

Resultaten av renskötselns lönsamhetsuppföljning publiceras i Naturresursinstitutets portal Ekonomidoktorn. Mer detaljerade resultat hittar du genom att klicka på ”Egna val”. Resultaten bygger på Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföringsmaterial för rennäringen, som består av årliga uppgifter från 75 renskötselföretag med fler än 80 livrenar.

Läs också