Nyheter Skog

Tre av fyra skogsägare anlitar skogsexperter när de ska fatta beslut om skogsskötseln. E-tjänster har tillsvidare inte fått genomslag, utan traditionell rådgivning är det som gäller. Detta framgår av en Naturresursinstitutets och Pellervo ekonomiska forskningsinstituts utredning av hur mycket skogsägarna använder olika skogstjänster.

Tillsvidare har relativt få skogsägare börjat använda av de nya e-tjänster som lanserats för skogsbruket. De känner visserligen till namnet på många av skogsbolagens och skogsvårdsföreningens e-tjänster, men använder dem endast sällan.

– Undantaget är Finlands skogscentrals tjänst Minskog.fi som nästan hälften av skogsägarna har använt. Den verkar också fungera som en inkörsport till användningen av andra e-tjänster, säger forskare Harri Hänninen på Naturresursinstitutet.

Fortfarande efterfrågan på traditionella rådgivningskanaler

Däremot omfattas skogsägarna mycket bra av de traditionella rådgivningsformerna, genom att fyra av fem skogsägare hade kontaktat en skogsexpert minst en gång under treårsperioden 2016–2018.

– Det har inte egentligen skett någon förändring de senaste tjugo åren. Massrådgivning, det vill säga föreläsningar och föredrag samt exkursioner, har i själva verket ökat i popularitet, medan intresset för kurser har svalnat något. Det är uppenbart att traditionella rådgivningskanaler behövs parallellt med e-tjänsterna, påpekar skogsekonom Matti Valonen från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut.

Hur mycket skogsägarna använder e-tjänster beror på hur en skogsägare är van att bestämma hur man ska hantera sina skogar.

Enligt specialforskare Emmi Haltia på Naturresursinstitutet fattar endast en fjärdedel av skogsägarna sina beslut helt självständigt. De flesta vill gärna först få information och råd innan de är beredda att fatta beslut om skogsskötseln. En femtedel av skogsägarna föredrar att i praktiken delegera beslutsfattandet till skogsexperter.

Undersökningen ingår i forskningsprojektet Skogsägaren 2020 som ska ge information om familjeskogsägarna i Finland och deras beteende. Resultaten bygger på forskningsmaterial bestående av basdata från Finlands skogscentrals och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas databaser, vilka kompletterades med en brev- och webbförfrågan våren 2019. I projektet medverkar Helsingfors universitet, Naturresursinstitutet, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Arbetseffektivitetsföreningen.