Nyheter Jordbruk

Den 23 februari undertecknade europeiska jordbruksforskningsinstitut i Paris ett gemensamt initiativ till att användningen av kemiska bekämpningsmedel ska sluta. Syftet med initiativet Towards Chemical Pesticide-free Agriculture är att betona hur nödvändig forskningen i icke-kemiska växtskyddsmetoder är och att styra forskningsfinansieringen i en sådan riktning som möjliggör övergång till ett icke-kemiskt växtskydd i Europa. Initiativet undertecknades av 24 forskningsinstitut som finns i 16 europeiska länder, och Finlands representant var Naturresursinstitutet.

Initiativet undertecknades av 24 forskningsinstitut som finns i 16 europeiska länder. Foto: Pierre Dussort.

För att stödja målet försöker de aktuella forskningsinstituten skapa en vetenskaplig färdplan som en del av den europeiska gröna given som har inletts av Europeiska kommissionen. Minskning av användningen av kemiska växtskyddsmedel är också en del av EU:s nya strategi Från jord till bord. Genom strategin vill EU minska jordbrukets negativa effekter bland annat genom att öka den ekologiska odlingens andel.

Det tar tid att på bred front tillägna sig förändringen i jordbruket, och förändringen sker inte utan politisk styrning. Den totala hållbarheten i matproduktionen kan öka genom att resurser för jordbruksforskning långsiktigt riktas till forskningsprogram som tar fram information för utveckling av ekologiska och agroekologiska odlingsmetoder samt för rådgivning och utbildning av jordbrukare, säger Sari Autio på Naturresursinstitutet. Autio är forskningschef på Finska ekologiska forskningsinstitutet och har deltagit i beredningen av initiativet.

I Europa är det oroväckande med jordbrukets miljöeffekter, såsom de syntetiska gödselmedlens och växtskyddsmedlens effekter på jordmånen, organismerna och vattenkvaliteten. Konsumenter är allt mer krävande vad gäller livsmedels säkerhet och miljöeffekter, vilket till exempel avspeglas som ökad efterfrågan på ekologiska produkter. Initiativet är också aktuellt för att 2020 är det internationella växtskyddsåret.

Naturresursinstitutet vill gå i spetsen för jordbruksforskning. Vi vill vara med och ta fram nya övergripande odlingsmetoder som är lönsamma för jordbrukare och som syftar till växthälsa bland annat genom hållbara växtsorter, växtföljd och balans mellan näringsämnen, säger Ilkka P. Laurila, administrativ direktör, som har undertecknat initiativet för Naturresursinstitutets räkning.

Den globala uppvärmningen medför nya behov för växtskyddet

I och med klimatförändringarna är våra grödor hotade av skadegörare som anpassar sig till föränderliga förhållanden. Målet för växtförädling ska inte enbart vara en ökad tolerans mot skadegörare utan även anpassning till föränderliga klimatförhållanden.

”Vi ska lära oss att bättre förstå olika grödors och andra arters ömsesidiga förhållanden, mångfald och verkningsmekanismer i åkerekosystemet. Behovet att ta fram biologiska växtskyddsmedel betonas, eftersom det än så länge finns mycket få sådana skyddsmedel”, säger Sari Autio.

En ändring i systemet mot ett kemikaliefritt växtskydd berör flera sektorer i samhället. Det behövs även forskning i ändringens samhälleliga effekter och effekter på miljön, ekonomin och den internationella handeln.