Nyheter Skog

Enligt en undersökning som Naturresursinstitutet (Luke) har gjort kan den goda tillväxttakten hos snabbväxande granar bero på rotsystemets struktur.  Ett rikt och långt förgrenat rotsystem är en tilläggsfördel i konkurrensen om vatten och näringsämnen och kan ge träd av snabbväxande härstamning en bättre konkurrensfördel än långsamt växande träd redan i ett tidigt skede av tillväxten.

Inga skillnader syntes i granplantornas tillväxt ovan jord. Bild: Sannakajsa Velmala.

Trädindivider skiljer sig åt till följd av sin tillväxthastighet, en del växer av naturen snabbare, andra långsammare. Trädens tillgång till näringsämnen och vatten beror på rotsystemet och rotsystemets symbiontiska rotsvampar, dvs. mykorrhizor. I tidigare undersökningar har det konstaterats att snabbväxande grankloner har en större mångfald av symbiontiska svampar i sina rotsystem.  Det är dock inte möjligt att utifrån resultatet sluta sig till om mångfalden är en orsak till den snabba tillväxten eller en följd av den.

– Vårt mål var att jämföra plantornas rotsystem med varandra innan skillnaderna i deras tillväxt kom till synes och ta reda på om det redan hos små plantor finns yttre egenskaper som förutsäger god tillväxt. I undersökningen utnyttjade vi Lukes skogsförädlingsmaterial, granar av snabbt och långsamt växande härstamning, berättar Taina Pennanen, ledande forskare på Luke.

Snabbväxande granar utvecklar ett omfattande rotsystem redan i plantskedet

Bild av en snabbväxande plantas rotsystem. Bilden har skapats med programmet LIGNUM (Sievänen et al. 2010).

I undersökningen ingick 54 granplantor som drivits upp på en plantskola. De undersöktes när de var 1,5 år gamla och skotten inbördes lika långa. Trots att det ännu inte fanns några skillnader i längden på skotten och rötternas vikt skilde sig rotsystemens struktur redan tydligt från varandra hos snabbt och långsamt växande granar.

– Snabbväxande plantors rotsystem förgrenar sig överraskande mycket mer än rotsystemen hos plantor som växer långsamt. De hade fler rotspetsar än plantor som växer långsamt, i rotsystemen förekom oftare sidoförgreningar längre bort från plantans bas än hos långsamt växande plantor och den totala längden på sidoförgreningarna var också större, berättar specialforskare Leena Hamberg på Luke.

Det stora antalet rotspetsar längre bort från plantans bas kan innebära att snabbväxande plantor med tiden får fler svamprotskontakter med skogsmark med fläckvis förekommande mikrobiota och näringshalt. Detta ger även trädet god förmåga att transportera näringsämnen och vatten.

– Träd är mycket långlivade växter, och skillnader i de strukturella egenskaperna hos rötterna kan även förstärkas med tiden. Vi vet redan utifrån våra tidigare undersökningar att rotegenskaperna är mycket ärftliga hos granen. Fenomentet kan delvis förklara granindividernas olika tillväxthastigheter, konstaterar Taina Pennanen.