Nyheter Ekonomi, Landsbygd, Miljö

Forsknings- och utvecklingsprojektet BuSK, som leds av Naturresursinstitutet (Luke), kartlägger medborgarnas åsikter om miljön och markanvändningen. Med hjälp av nya metoder vill man åskådliggöra och precisera medborgarnas kunskaper. Syftet är att förbättra beslutsprocessen vid planering av markanvändningen.

Det internationella projektet BuSK (Building Shared Knowledge Capital to Support Natural Resource Governance in the Northern Periphery) har som mål att hitta nya metoder för planeringen av glesbygden. Lokala data samlas in i nordvästra Lappland och Rovaniemi.

– Vi utvecklar en metod för datainsamling, ett geografiskt informationsverktyg för delaktig planering. Med hjälp av verktyget kan renskötarna, rekreationsanvändarna och lokalbefolkningen själva markera platser som är viktiga för dem på kartan, berättar specialforskare Seija Tuulentie vid Luke, som koordinerar BuSK-projektet.

– Den här typen av information har hittills använts närmast i samband med stadsplanering. Nu testas metoden också vid planering av glesbygden, säger Tuulentie.

Fotografi: Ari Nikula

Ökad turism kräver lokaliserad information

Turismen i Rovaniemi har ökat relativt sett till och med mer än exempelvis på Island med sin snabbt växande turismnäring. Bakom ökningen ligger upplevelseturismen, som leder till ett ständigt behov av utveckling och nya lösningar.

– I Rovaniemi har turismen inom vissa områden utvecklats så snabbt att det blivit nödvändigt att kunna beskriva utvecklingen med hjälp av geografisk information. För att styra och inrikta ökningen behövs gemensamma spelregler och interaktion med olika grupper, säger stadsarkitekt Tarja Outila.

Outila anser att forskning behövs till att kartlägga hur den till ytan stora stadens områden används för närvarande, men också till att förutse hur turismen kommer att öka i framtiden.

Internationella lösningar för nordiska förhållanden

BuSK-projektet är anpassat speciellt för den norra periferin och jämför hur turism och friluftsliv kan förverkligas och inriktas på ett hållbart sätt i olika länder.

– Rekreationsanvändare och turister i de nordligaste områdena kanske inte lägger märke till gränserna mellan olika länder, men på administrativ nivå kan gränsområdena komma att kräva ny enhetlig praxis. Det är också intressant att jämföra hur olika länder löser problemen med säsongstoppar inom turismen, säger Tuulentie.

Utöver turismen behandlar projektet också erfarenheter av gruvdrift i Kittilä i Finland och Kvalsund i Norge, samt markanvändnings- och miljöfrågor inom jordbruket på Irland och Färöarna. I Finland och Sverige bidrar renskötarna med geografisk information.

Aktörer från Finland, Norge, Island, Sverige, Irland, Grönland och Färöarna deltar i projektet BuSK (Building Shared Knowledge Capital to Support Natural Resource Governance in the Northern Periphery). Från Finland deltar Luke, Lapplands universitet, Rovaniemi stad och Forststyrelsen. Projektet finansieras av programmet Norra periferin och Arktis, som är ett av Europeiska regionala utvecklingsfondens program. Projektet pågår under perioden 2016–2019.