Nyheter Landsbygd, Trädgård

Naturresursinstitutet samlar in information om gamla lokala pioner och rågsurdegar.  De aktuella efterlysningarna offentliggörs på Trädgårdsmässan i Åbo 6–8.4.2018 på avdelningen för traditionella växter (B-hallen).

Bondpion hör till de äldsta odlade pionsorterna. Dess historia går tillbaka åtminstone till 1600-talet. Bild: M. Uusi-Honko, Pionien Kotis arkiv.

Gamla pioner är intressanta för Naturresursinstitutets forskare av många anledningar.

– Pionerna hör till de mest värdefulla och långvariga prydnadsväxterna i våra trädgårdar, och de mest anspråkslösa pionsorterna riskerar nu att försvinna då de mer storslagna luktpionerna tar över finländarnas trädgårdar, säger Sirkka Juhanoja, forskare vid Naturresursinstitutet, som motivering till valet av sorter.

Särskilt efterlyses information om sibirisk pion, midsommarpion, dillpion, herrgårdspion och bondpion inklusive olika sorter av bondpion som odlades i Finland på 1950-talet eller tidigare.

Finländska pioner får delta i nordisk forsning

– Vissa av de pioner som anmäls till oss får delta i forskning där pionernas mångfald och odlingsvärde undersöks både ute på fältet och genom DNA-analyser. Finländska pioner jämförs också med pioner i genbankerna i andra nordiska länder. Det blir intressant att se om till exempel midsommarpionen är likadan över hela Norden, säger Merja Hartikainen, forskare vid Naturresursinstitutet.

Som ett resultat av forskningen kommer man att kunna inrätta en samling av pioner för långtidsförvaring i Finland. Samtidigt kommer man även att främja plantskolornas möjligheter att få tillgång till de bästa pionstammarna. Bevarandet av pionerna ingår i arbetet med det nationella program för växtgenetiska resurser, som koordineras av Naturresursinstitutet.

Det är enkelt att göra en anmälan om pioner med vår elektroniska webblankett (www.luke.fi/ilmoitakasvi).

Det går att bifoga foton eller skicka foton inklusive kontaktuppgifter senare till pionit@luke.fi

Gamla surdegars egenskaper undersöks

Gamla surdegar till rågbröd efterlyses. Bildkälla: Leipätiedotus.fi

Naturresursinstitutet är även intresserat av gamla rågsurdegar. I gamla rågsurdegar undersöks de mikrobiologiska egenskaperna och smakskillnaderna.

– För endast ett par generationer sedan fanns det ett surdegstråg i trä på alla gårdar. Surdegen kunde vara mycket gammal och gå i arv i släkten. Tack vare den syrade degen får brödet bättre hållbarhet och näringsvärde. Dessutom frigörs näringsämnena bättre i en form som människokroppen kan ta upp, säger Maarit Heinonen, forskare vid Naturresursinstitutet.

Naturresursinstitutet och Tavastlands yrkeshögskola (HAMK) började samla in information om gamla surdegar förra året.

– Nu vill vi komplettera det material som HAMK-studenten Netta Leppänen har samlat in, säger Heinonen.

Anmälan om surdegar som gått från generation till generation kan lämnas till Maarit Heinonen, forskare, maarit.heinonen@luke.fi eller tfn 029 532 6117 Naturresursinstitutets forskare är även anträffbara på Trädgårdsmässan i Åbo på avdelningen för traditionella växter 6–8.4.2018.

Ytterligare information: 

Pionefterlysning: Merja Hartikainen och Sirkka Juhanoja

Surdegsefterlysning: Maarit Heinonen