Nyheter Ekonomi, Fisk, Jordbruk, Landsbygd, Mat, Skog

Coronapandemins konsekvenser för naturresurssektorn varierar en hel del beroende på sektor. Den internationella turismen till Finland har upphört och tilltagande inhemsk efterfrågan är otillräcklig som kompensation för bortfallet. Inom skogssektorn har marknaden för en del varor ökat, samtidigt som marknaden i praktiken har försvunnit för andra varor. Inom jordbruk, livsmedelsnäring och fiskeri oroar man sig över pandemins konsekvenser för primärproduktionen, förädlingen och logistiken. Hur kommer det att gå för den fria globala handeln?

I en färsk rapport från Naturresursinstitutet analyseras konsekvenserna av covid-19-pandemin för skogssektorn, den naturbaserade turism- och serviceverksamheten och naturproduktsektorn samt jordbruket, livsmedelsekonomin och fiskerinäringen på 2020-talet. Scenarierna utgår från olika utvecklingsförlopp för pandemin och inom ekonomin.

– Vår heltäckande rapport om coronakonsekvenserna för naturresurssektorn avslöjar konkret hur långvariga och omfattande pandemins konsekvenser är. Under arbetets gång blev det också uppenbart att det behövs metoder med vilka samhället och sektorerna bättre kan bygga upp beredskapen inför framtiden, säger projektansvariga Pasi Rikkonen, som är ledande forskare på Naturresursinstitutet.

Coronapandemin driver fram strukturomvandling inom skogssektorn

De kortsiktiga konsekvenserna av coronapandemin för skogssektorn drar åt två olika riktningar: dels viker efterfrågan på tryck- och skrivpapper, dels ökar efterfrågan på vissa förpackningsmaterial och på mjuk- och hygienpapper.

– Samtidigt sporrar den accelererande strukturomvandlingen skogsindustriföretagen att satsa mer på FoU inom till exempel livsmedelsförpackningar då konsumenterna blivit vana vid att distansjobba och äta hämtmat. Digitaliseringen framskrider inom hela skogssektorn, säger specialforskare Matleena Kniivilä.

Om pandemin blir utdragen kommer det att avspeglas på efterfrågan på skogsindustriprodukter, minska kassaflödet i finländska företag, dämpa investeringar, eventuellt orsaka konkurser och arbetslöshet samt minska skatteutfallet för staten. FoU-aktiviteten för att hitta nya träbaserade lösningar i stället för fossila råvaror i förpackningar och inom textilindustrin minskar, vilket gör det svårare att uppfylla klimatmålen.

– Minskande rotprisinkomst är inget incitament för skogsvård. Då tillgången på biprodukter från skogsindustrin minskar bör man på nationellt plan fokusera speciellt på att säkerställa försörjningsberedskapen inom energiproduktionen, påpekar Kniivilä.

Satsningar på affärsutveckling och hållbarhet ger lyft åt naturturismen

Inom naturresurssektorn känns konsekvenserna på kort sikt mest inom naturturismen, där utvecklingen följer det allmänt svåra läget inom turismsektorn. – Vi har sett ett stort bortfall av internationell efterfrågan och ökningen inom inhemsk efterfrågan räcker inte till som kompensation för den tappade omsättningen, säger forskningsprofessor Liisa Tyrväinen.

Faktorer som påverkar återhämtningen från krisen är mobilitets- och reserestriktionerna samt hanteringen av hälsosäkerheten, vilka spelar en stor roll för huruvida internationella turister kan och vill resa till Finland.

Trots ökande rekreationsbruk av naturen och inhemsk naturturism köper finländarna ändå inte tillräckligt med tjänster. Utbudet matchas inte av efterfrågan.

– Det absolut viktigaste är att ta fram nya affärsmodeller. Man borde satsa på att ta vara på den inhemska efterfrågan på naturturism, möjligheterna inom virtuell turism och andra e-tjänster samt ta fram anpassade tjänster för olika målgrupper, exempelvis distansarbetande och för social- och hälsovårdssektorn, rekommenderar Tyrväinen.

Eftersom verksamheten inom sektorn huvudsakligen vilar på små företag, kommer det att behövas offentligt finansierade FoU-satsningar om situationen drar ut på tiden. Satsningar på hållbarheten i naturturismtjänsterna stärker sektorns konkurrenskraft på lång sikt.

Fungerande global handel är viktig för livsmedelsförsörjningen

Forskningsprofessor Jyrki Niemi betonar att det inhemska livsmedelssystemet bör göras mer resilient, trots att krisen som orsakats av covid-19 ännu inte har haft någon större inverkan på den globala handeln med livsmedel och produktionsfaktorer. Sårbara delar är bland annat primärproduktionens beroende av utländska produktionsfaktorer och vissa produktionssektorers beroende av säsongsarbetskraft, som inom trädgårdsproduktionen.

Säkerställandet av försörjningsberedskapen inbegriper såväl mer systematisk upplagring av de viktigaste produktionsfaktorerna som utveckling av jordbrukets krisberedskap avseende odlingssystemen och produktionsteknikerna.

– Dessutom bör vi komma ihåg att det för Finland är viktigt att man i fråga om den globala livsmedelsförsörjningen förbinder sig till principerna för multilateral handel och säkerställer att dessa åtaganden gäller även i krissituationer, säger Niemi.

Fiskerinäringen kan bli betydligt bättre på självförsörjning

Den finska marknaden för fisk är för närvarande starkt beroende av import. Störningarna på världsmarknaden för fisk till följd av covid-19 ledde också till ett prisras för inhemsk fisk. Finland har vidsträckta havs- och insjöområden och rika fiskeresurser som kan utnyttjas mer på ett hållbart sätt för att höja självförsörjningsgraden och stärka försörjningsberedskapen vid kriser. I kristider har vattendragens roll för Finlands livsmedelsförsörjning alltid ökat.

Specialforskare Jari Setälä lyfter fram två sätt med vilka det går att skapa inhemsk tillväxt. Dels kan strömming och andra underutnyttjade fiskarter användas mer för livsmedel i Finland. Dessutom går det att odla mer fisk i våra vattendrag.

– Rätt dimensionering och placering av produktionsanläggningarna och nya tekniker för havsbruk och recirkulerande akvakultursystem öppnar upp för hållbara tillväxtmöjligheter inom vattenbruk, säger Setälä.

Rapporten sätter ljuset på behovet av förnyelse

Uppskattningarna i syntesrapporten bygger på lägesbilden i början av oktober 2020 och rådande utsikterna enligt vilka utvecklingen av covid-19-pandemin fortfarande är osäker. I rapporten beaktas också de globala trender som redan haft stor inverkan på de berörda sektorerna, som klimatförändringen, utarmningen av den biologiska mångfalden samt digitaliseringen.

De eventuella konsekvenserna för naturresursnäringarna granskades genom fyra olika framtidsscenarier. Dessa scenarier är inga framtidsprognoser, utan underlag för analyser av alternativa framtidsförlopp och beredskapsmetoder.

Pasi Rikkonen uppmuntrar till exempel aktörer och beslutsfattare inom naturresurssektorn att ta del av rapporten och använda den som underlag för en helhetsbild av utvecklingsförloppen och deras effekter.

– Under sommaren har Naturresursinstitutet och andra organisationer inlett FoU-projekt där man studerar närmare framtidsutsikterna för utvecklingen och beredskapsstrategierna inom olika sektorer. Situationen och osäkerheten kring hur den kommer att utvecklas ger dessutom företagen möjligheter att ta fram nya lösningar och på så sätt förnya hela sektorn, säger Pasi Rikkonen.

Fotografier: Erkki Oksanen, Plugi ja Anders wideskott/unsplash