Nyheter Ekonomi, Jordbruk, Landsbygd, Miljö

Trepartsförhandlingarna gällande EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med stor betydelse för jord- och livsmedelsnäringens verksamhetsförutsättningar kan enligt dagens uppgifter slutföras under början av 2021. Reformen medför inga dramatiska förändringar för jordbruksmarknaden och jordbruksproduktionen i Finland. Medlemsländerna kan i fortsättningen genomföra en mer ambitiös klimat- och miljöpolitik, men avsaknaden av tydliga krav och bedömningskriterier kan sänka målen.

Detta framgår av Naturresursinstitutets (Luke) och Pellervo ekonomiska forskningsinstituts (PTT) färska forskningsrapport ”EU:n maatalouspolitiikka vuoden 2020 jälkeen ja Suomen maatalous”. I rapporten granskas jordbrukspolitiken under unionens kommande finansieringsperiod 2021–2027 och dess konsekvenser för Finlands jordbruks- och livsmedelsekonomi.

Enligt Heli Huuskonen, forskare vid Luke, för inte reformen med sig stora förändringar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Grundstrukturen i hur politiken utformas bevaras. Reformen höjer dock ambitionen i miljö- och klimatfrågor. Dessutom ger den nya genomförandemodellen medlemsländerna mer makt och ansvar för att besluta om det praktiska genomförandet av CAP, och förutsätter att de utarbetar nationella strategiplaner för genomförande av politiken.

Strategiplanerna är dock förenade med en risk för att medlemsstaterna inte ställer upp tillräckligt tydliga och ambitiösa mål till exempel när det gäller minskning av växthusgaser eller främjande av naturens mångfald. Dessutom är det svårt att med de metoder som ges i lagstiftningsförslaget mäta om målen uppnås.

– I bästa fall ger alltså den nya CAP medlemsländerna möjlighet till att genomföra en ambitiös klimatpolitik, men å andra sidan ger avsaknaden av tydliga krav och bedömningskriterier medlemsländerna möjlighet att låta bli att genomföra effektiva klimat- och miljöåtgärder, bedömer Huuskonen.

Finansieringen från EU till jordbruket i Finland ökar

I unionens budgetförhandlingar för åren 2021–2027 var tryggande av jordbruksfinansieringen en av Finlands politiska prioriteter. Enligt den budgetöverenskommelse som uppnåddes i juli 2020 ökar finansieringen för Finlands jordbruk under perioden 2021–2027 med 2,5 procent i nominella priser i jämförelse med den löpande perioden 2014–2020. Om även det för återhämtning avsedda instrumentet Next Generation EU beaktas ökar EU-finansieringen till jordbruket i Finland sammanlagt med sex procent.

Enligt Tapani Yrjölä, jordbruksekonom vid PTT, har en framgång i jordbruksfinansieringen en direkt koppling till Finlands ställning som nettobetalare, eftersom jordbruket svarar för mer än 60 procent av de motprestationer som Finland får från EU för sin medlemsavgift.

– Finansieringsökningen är ganska ovanlig och betydande. Trenden under det här millenniet har varit att den finansiering som Finland får från EU stegvis har minskat och samma utveckling trodde man skulle fortsätta under de preliminära prognoserna gällande den kommande perioden, säger Yrjölä.

År 2020 är den totala mängden jordbrukarstöd i Finland nära 1,8 miljarder euro, vilket motsvarar nära en tredjedel av jordbrukets totala intäkter. Helt eller delvis EU-finansierade stöd utgör grunden för jordbruksstödet i Finland. Deras andel har under de senast åren utgjort cirka 80 procent av det totala stödet till jordbruket.

Jordbrukets produktionsvolymer bibehålls

Enligt Jyrki Niemi, forskningsprofessor vid Luke, är stödets betydelse för intäkstbildningen och för att bibehålla produktionsvolymerna i jordbruket i Finland klart större än i andra EU-länder, eftersom våra produktionskostnader är klart högre än marknadspriserna på grund av miljöförhållandena.

– Eftersom direkta stöd och produktionsbundna stöd som EU betalar bibehålls nästan oförändrade efter reformen och dessutom förutspås prisutvecklingen för jordbruksprodukter motsvara minst prisutvecklingen för produktionsinsatserna, bibehålls jordbruksproduktionens nivå i Finland nära den nuvarande nivån under finansieringsperioden 2021–2027, bedömer Niemi.

– I detta skede är visserligen inte alla detaljer i reformen kända, men till exempel förändringarna föranledda av den föreslagna gröna arkitekturen kommer på gårdsnivå att påverka villkoren för att få stöd. Hårdnande krav på villkor, som förutsätter åtgärder för att minska miljö- och klimatbelastningen och medför extra kostnader för att få stöden, påverkar gårdarnas ekonomi och ökar förmodligen jordbrukarnas administrativa börda.

Lukes och PTT:s gemensamma forskningsprojekt ”EU:n maatalouspolitiikka vuoden 2020 jälkeen – vaihtoehtoiset polut ja Suomen maatalous (CAPMAP)” har finansierats av Gårdsbrukets utvecklingsfond.