Nyheter Ekonomi, Jordbruk

År 2019 ökade företagarinkomsten för jordbruks- och trädgårdsföretagen i medeltal cirka en procent och uppgick till 17 600 euro per år. Detta var tredje året i följd som företagarinkomsten ökade. Trots det är lönsamheten fortsättningsvis blygsam, med en negativ avkastning på kapitalet på 1,4 procent. Lönsamhetskoefficienten på 0,41 är i stort sett oförändrad jämfört med ifjol. Uppgifterna bygger på Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring.

– Resultaten beräknas både som medeltal och som totalkalkyl. Medeltalsberäkningarna omfattar de två tredjedelar av jordbruks- och trädgårdsföretagen som har de största ekonomiska storleken. Totalkalkylen omfattar alla gårdar i Finland och resultaten är summavärden för alla gårdar, säger specialforskare Arto Latukka, som är forskningschef för lönsamhetsbokföringen på Naturresursinstitutet.

Företagarinkomsten fortsatte att öka

År 2019 ökade jordbruks- och trädgårdsföretagens intäkter, bland annat till följd av att gårdarna blir allt större, med åtta procent till 173 600 euro och i totalkalkylen till 6,17 miljarder euro. Efter avdrag av alla kostnader, utom de som härrör från företagarfamiljens eget arbete och eget kapital, uppgick den årliga företagarinkomsten till 17 600 euro per företag. Den totala företagarinkomsten var 532 miljoner euro. Enligt bägge beräkningssätten ökade företagarinkomsten tredje året i följd, trots att ökningen jämfört med 2018 stannade på cirka en procent.

Enligt medeltalsberäkningarna ger företagarinkomsten på 17 600 euro företagarfamiljen 1,6 procents ränta på eget kapital och 6,6 euro i ersättning per arbetstimme inklusive lönebikostnader. Målet var 3,9 procent i ränta och 16,00 euro per arbetstimme. Av de uppställda målen uppnåddes 41 procent, vilket gav lönsamhetskoefficienten 0,41.

I växthusföretagen steg lönsamhetskoefficienten till 1,19, på fjäderfägårdar till 1,53 och på grisgårdar till 0,68. På mjölkgårdar och övriga nötkreatursgårdar steg lönsamhetkoefficienten till 0,47 respektive 0,45 och på får- och getgårdar till 0,26. Däremot sjönk lönsamhetskoefficienten för spannmålsgårdar och andra växtodlingsgårdar till 0,22 och för gårdar med blandad produktion till 0,45. Jordbruks- och trädgårdsföretagens genomsnittliga lönsamhetskoefficient sjönk därför något, från 0,42 till 0,41 år 2019.

Inom jordbruks- och trädgårdsnäringen är det egna kapitalets andel av företagets tillgångar, det vill säga soliditet, 72 procent vilket innebär att sektorn överlag inte är skuldsatt. Växthusföretagen avviker från de övriga genom en soliditet på 42 procent. Investeringsstöden räknas med i eget kapital och bidrar därmed till soliditet, samtidigt de å andra sidan ökar avskrivningskostnaderna. Ett belopp som motsvarar dessa avskrivningar för investeringsstödet upptas i gengäld i årsredovisningen som intäkter. Därmed försämrar inte avskrivningarna av investeringsstöd företagarinkomsten.

Resultaten i portalen Ekonomidoktorn

Resultaten utgår från Naturresursinstitutets årliga lönsamhetsbokföring och totalkalkyler. Resultaten för räkenskapsåret 2019 beräknades ur siffrorna för cirka 730 bokföringsgårdar och viktades så att de beskriver ekonomin för de 33 300 största jordbruks- och trädgårdsföretagen i Finland. Resultaten av totalkalkylen viktades däremot så att de beskriver det totalekonomiska läget för de nästan 49 000 jordbruks- och trädgårdsföretagen. De detaljerade resultaten finns i tjänsterna Jordbruks- och trädgårdsproduktion och Lantbrukets totalkalkyl i portalen Ekonomidoktorn.