Nyheter Ekonomi, Statistik

Väderleken under sommaren påverkar honungsskörden och skördevolymerna varierar från år till år. Dessa påverkar biodlingarnas lönsamhet. Under året med dålig skörd var lönsamhetskoefficienten nära noll, och under året med god skörd steg den till 0,58.

Resultaten över biodlingarnas lönsamhet grundar sig på lönsamhetsbokföringen för biodling som upprätthålls av Naturresursinstitutet. Nu publiceras resultaten för åren 2016–2018.

År 2016 var honungsskörden mycket dålig. Eftersom merparten av intäkterna från biodling kommer från försäljning av honung, var de totala intäkterna 2016 små, endast 8 700 euro. År 2018 var gynnsammare för honungsproduktion, och de totala intäkterna uppgick till 16 900 euro. Utöver från honung fick biodlarna inkomster från pollineringstjänster och försäljning av andra biodlingsprodukter.

– Allt fler använder sig av biodlarnas pollineringstjänster, och från och med 2018 presenteras därför pollineringstjänster som en separat post i resultaten i lönsamhetsbokföringen, säger Marja Vilja, forskare vid Naturresursinstitutet.

Inom biodlingen har stödets andel legat på mindre än 8 procent av de totala intäkterna, vilket är betydligt mindre än inom jordbruket i genomsnitt.

Foto: Suomen mehiläishoitajain liitto ry.

Utrustning och arbetsinsats de största kostnadsposterna

Kostnaderna för honungsproduktion år 2018 uppgick i genomsnitt till 21 300 euro. De största kostnadsposterna inom biodling är kostnader för material och utrustning samt den egna arbetsinsatsen. Andelen kostnader för utrustning var ungefär densamma 2016 och 2017, cirka 3 500 euro. År 2018 steg kostnaderna för utrustning till 5 700 euro.

Biodlarna arbetade i genomsnitt 580 timmar 2018, vilket innebar en kostnad för lönekrav på 9 300 euro. Arbetstimmarna inkluderar skötsel av biodlingen samt hantering, förpackning, försäljning och marknadsföring av honung. Arbetstidsåtgången beräknad per bikupa var i genomsnitt 11 timmar 2017 och 2018 och två timmar mindre 2016.

Dålig honungsskörd försämrade lönsamheten

När kostnaderna dras av från intäkterna erhålls företagarinkomsten som ersättning för biodlarens arbete och eget kapital. År 2016 uppgick företagarinkomsten till endast 550 euro, medan den 2018 var 5 990 euro. När företagarinkomsten divideras med summan av löne- och räntekravet erhålls en lönsamhetskoefficient som beskriver den relativa lönsamheten.

– År 2016 sjönk lönsamhetskoefficienten nästan till nollnivå, 0,06. År 2017 steg lönsamhetskoefficienten något till 0,15 och 2018 till 0,58. Detta innebär att räntan på eget kapital var 2,9 procent och ersättningen för egna arbetstimmar 8,50 euro 2018. På motsvarande sätt erhölls ingen ersättning för eget arbete och kapital 2016, säger Vilja.

Kostnaderna för produktion av ett kilo honung var 23,50 euro 2016 och intäkterna 12,30 euro. År 2018 var produktionskostnaderna för ett kilo honung 9,80 euro och intäkterna 7,80 euro. Under inget av åren räckte intäkterna till för att täcka produktionskostnaderna helt och hållet. Andelen kostnader som betalas i pengar uppgick till cirka 40 procent av de totala kostnaderna. Återstoden var kalkylmässiga kostnader som inkluderar avskrivningar samt kostnader för eget kapital och arbete.

Detaljerade uppgifter finns på webben

Resultaten över lönsamhet och enhetskostnader inom biodling finns sedan 2013 på Naturresursinstitutets webbplats Ekonomidoktorn under Biodling och Enhetskostnader av biodling. Resultaten grundar sig på materialet i Naturresursinstitutets lönsamhetsbokföring. Det består av material från de yrkesodlare som ingår i lönsamhetsbokföringen. På webbplatsen går det att bläddra bland färdiga tabeller eller att välja material om vilken storlekskategori man vill följa.