Nyheter Miljö, Skog

I Finland har skogsbruk vanligtvis bedömts förorsaka endast en liten del av den övergödande näringsbelastningen på vattendragen. Forskningsrön under den senaste tiden och preliminära kalkyler utgående från dessa har dock lett till att denna uppfattning har ifrågasatts och gett orsak att specificera och jämföra olika kalkyleringsmetoder. Statsrådet har startat ett projekt med namnet Metsistä ja Soilta tuleva Vesistökuormitus 2020 – MetsäVesi som producerar nya bedömningar av belastningen på vattendrag från skogar och våtmarker under 2019.

Alimmaistensuo, ojitettu suo, mänty, koivuvesakkoa ojien reunoilla, ojitus.
Foto: Erkki Oksanen, Luke.

I diskussionen om belastningen på vattendragen från skogsbruket har man i synnerhet lyft fram storleken hos belastningen från gamla dikade områden och beaktande av dessa i kalkylerna.

– Inom projektet bedöms storleken hos belastningen på vattendrag från gamla och en gång redan dikade områden.  Utöver detta kalkyleras nya riksomfattande bedömningar för kväve- och fosforbelastningen från skogsbruket och information produceras om osäkerheten i anslutning till bedömningsmetoder för belastningen på vattendrag på skogsbruket och resultatens generaliserbarhet, säger forskningsprofessor Leena Finér på Naturresursinstitutet.

Statsrådet har fastställts som mål att främja bioekonomin. Då användningen av skogarna ökar förutsätter garanterande av hållbarhet tillförlitlig information om den framtida belastningen på vattendrag från skogarna och å andra sidan information om sätt att minska belastningen och dess skadeverkningar. Informationen om belastningen på vattendrag behövs bland annat för att stödja målen för den nationella energi- och klimatstrategin, den nationella bioekonomistrategin och den nationella skogsstrategin 2025, planeringen av vatten- och skogsvård samt för rapportering i enlighet med skyldigheterna enligt EU och Skyddskommissionen för Östersjön.

Projektet förverkligas under 2019 som ett samarbete mellan Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral SYKE, Tapio Oy och forskare vid Uleåborgs universitet. I arbetet utnyttjas omfattande riksomfattande uppföljningsmaterial om vattnets kvalitet och avrinning hos naturliga avrinningsområden som påverkas av skogsbruket.