Nyheter Ekonomi, Jordbruk, Klimat, Landsbygd

Enligt en färsk utredning som gjorts av Naturresursinstitutet har ägoreglering många samhälleliga effekter. Vid ägoreglering ökar man på storleken av åkerskiften och förbättrar deras läge. Detta kan minska behovet att röja nya åkrar. Ägoreglering bidrar även till att arrenderad åkermark kan övergå i aktiva jordbrukares ägo och att åkrar kan grundförbättras. Dessutom främjar ägoreglering ekonomisk aktivitet, vilket syns som en ökning i utbudet och efterfrågan på entreprenadtjänster.

Naturresursinstitutet och Lantmäteriverket har i samarbete utrett ägoregleringens samhälleliga effekter för första gången. Målen för ägoregleringen håller på att förändras från att vara enbart mål för jordbruksproduktionen till att vara en del av utvecklingen av markanvändningen på landsbygden.

Utredningen bygger på en jämförelse med Sievi kommun. På 2000-talet har Sievi gjort stora ägoregleringar som omfattar hela 75 procent av kommunens åkerareal. Sievi jämfördes med Haapajärvi, Reisjärvi och Kiuruvesi som inte har gjort några ägoregleringar. Enligt uppskattningar ska de exceptionellt omfattande ägoregleringarna i Sievi bidra till att utveckla regionen positivt även i en större omfattning.

Mera arbetsglädje

Utifrån statistiken ökade den ekonomiska aktiviteten i och med ägoregleringarna. Gårdarna i Sievi använde många entreprenadtjänster, och användningen av tjänsterna ökade betydligt på 2000-talet. På 2000-talet var antalet gårdar som lade ner sin verksamhet i Sievi lägst bland jämförelsegårdarna och medelåldern för LFöPL-försäkrade steg minst. I kombination med de övriga faktorerna har ägoregleringarna inverkat positivt på jordbrukarnas vilja att fortsätta och på ungdomarnas intresse för att bli jordbrukare.

– De som varit med om ägoreglering har berättat att de märkt att arbetsglädjen och aktiviteten har ökat i regioner där ägoregleringar har gjorts. Vi behöver mera information om sådana observationer, säger Kalle Konttinen, ägoregleringschef på Lantmäteriverket.

Investeringar görs i åkrarnas skick och säkerheten på vägarna förbättras

På 2000-talet började andelen odlad arrenderad åker i Sievi minska betydligt och landade på 24 procent i fjol. Andelen odlad arrenderad åker i hela landet har hållit sig segt på ungefär 35 procent.

– Detta är en väldigt viktig observation. I synnerhet arrenderad åkermark riskerar att halka efter i produktivitet. Nödvändiga investeringar i grundförbättringar, som i dränering, kan bli ogjorda på grund av att arrendeavtalen är kortvariga och deras förlängning osäker. Utvecklingen i Sievi har varit mycket positiv, säger Sami Ovaska, forskare vid Naturresursinstitutet.

Vid ägoregleringarna har man lyckats överföra åkrar i aktiva jordbrukares ägo. Delvis som en följd av detta hade Sievi ett större antal täckdiken än vad jämförelsekommunerna hade.

– Det har blivit enklare att överlåta åkrar i och med statens markköpsverksamhet i samband med ägoreglering, säger direktör Timo Potka på Lantmäteriverket.

I samband med ägoregleringar har onödiga plankorsningar och landsvägsanslutningar kunnat tas bort. I hela landet innebär det att 18 plankorsningar och 200 anslutningar mellan huvudvägar och andra vägar har tagits bort under 2000-talet. Alla trafikanter kan se tecken på detta: trafiksäkerheten och trafikens smidighet har blivit bättre i och med den minskade jordbrukstrafiken.

Behovet av röjning av nya åkrar minskar

Det verkar som om ägoregleringarna har bidragit till att minska röjningen av åkrar, eftersom mängden röjningar som gjorts i Sievi på 2000-talet har varit mindre än i jämförelsekommunerna.

– Med ägoreglering kan man i bästa fall minska gårdarnas behov av att röja ny åker om åkerskiften kan ordnas närmare än tidigare på ett vettigt sätt. För att ägoreglering ska lyckas krävs förtroende för och samarbete med aktiva jordbrukare, markägare och lokala aktörer samt deras godkännande, säger Pasi Rikkonen, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Enligt Rikkonen ska ägoreglering i framtiden granskas i större utsträckning som en producent av samhälleliga effekter. Detta innebär att ägoregleringen ska utvärderas som en del av kommunens landsbygds- och näringspolitik, hantering av miljö- och klimateffekter och utvecklingen av socialt kapital.

Ovaska, S. & Rikkonen, P. 2019. Tilusrakenteen parantamistoimien yhteiskunnallisten vaikutusten arviointi -Esiselvitys ja indikaattorikokoelma kokonaisvaltaisempaan arviointiin-raport