Inlägg Jordbruk, Mat, Miljö

Effektiv behandling av grönsaksbiprodukter kan ge odlaren inkomster i stället för kostnader.

Det som är avfall för en är råvara för en annan. Det konstaterade forskare vid Naturresursinstitutet (Luke) när de lyssnade på livsmedelsföretagare som berättade om ett problem som är gemensamt för hela branschen.

Vid vidareförädling, styckning och behandling av grönsaker uppkommer sidoströmmar av vilka en del är ätbara eller kan utnyttjas på annat sätt.

Tutkimusprofessori Marketta Rinne mittaa lasipulloihin säilötystä porkkanarehusta muodostuvien käymiskaasujen määrää. (Kuva: Taina Jalava)
Forskningsprofessor Marketta Rinne mäter mängden fermenteringsgaser från morotsfoder som förvaras i glasflaskor. (Foto: Taina Jalava)

Den fortsatta användningen av sidoströmmarna är en aktuell fråga för både stora och mindre livsmedelsföretagare, för vilka outnyttjade sidoströmmar kan vara en betydande kostnadspost. Företag av olika storlekar kan dock ha nytta av olika lösningar.

Utnyttjandet av sidoströmmar från grönsaker är dock inte en helt ny fråga.

Biprodukter från grönsaker kan komposteras på gården eller transporteras till behandlingsanläggningar av olika slag. Grönsaksföretag som ligger i anslutning till gårdar som har djur har ofta använt biprodukter som foder.

I dag används biprodukter från grönsaker som sådana som foder för både produktionsdjur och villebråd.

”Att få mervärde från sidoströmmarna ligger högt på företagens önskelista. Viktigast är att biprodukterna inte orsakar merkostnader och att de kan utnyttjas”, berättar äldre forskare Minna Kahala från Naturresursinstitutet.

Då hamnar inte heller näringsämnena i dem på fel plats, där de belastar miljön.

Lasipulloihin säilötystä porkkanarehusta mitataan käymiskaasuja. (kuva: Marketta Rinne)
Mätning av fermenteringsgaser från morotsfoder som förvaras i glasflaskor. (Foto: Marketta Rinne)

Naturresursinstitutet undersöker hur det är möjligt att förädla djurfoder från biprodukten från morot och hur biprodukten kan effektivt komposteras och användas som markförbättringsämne.

Biprodukten från morot innehåller vatten och mycket socker. Användning av biprodukten som foder begränsas av de stora transportkostnaderna och produktens korta förvaringstid. Foderanvändning är lockande eftersom detta alternativ har en större ekonomisk potential än användning som markförbättringsämne.

Det är inte längre tillåtet att köra sidoströmmar från växter till avstjälpningsplatsen, utan de måste åtminstone komposteras. Det medför ofta merkostnader.

”Om det blir möjligt att höja biprodukternas förädlingsgrad och kunden vill betala för produkten är det möjligt att sidoströmmarna slutligen ger vinst”, säger professor Marketta Rinne från Naturresursinstitutet.

I undersökningen testades fermentering av biprodukten från morot och lämpligheten av olika konserveringsmedel för morotssaft. De preliminära resultaten är goda.

”I anslutning till konserveringstesterna observerade vi att konserveringsmedel förbättrade fodrets kvalitet”, säger Rinne.

Resultaten visar att den fermenterade biprodukten av morot har en sådan hållbarhet och sådana övriga egenskaper att den lämpar sig som komponent i foderblandningar särskilt för nötkreatur. Foderhandeln regleras i detalj och produktionskedjan måste vara i skick.

”Fodertillverkare har ett stort ansvar för sina produkter eftersom djuren inte får bli sjuka. Vi utför konserveringstester för att säkerställa att produkten också har en sådan hygienisk kvalitet som krävs av foder”, berättar Rinne.

Lager- och sorteringssvinnet för morot är cirka 30 procent, och när moroten skalas kan cirka hälften av råvaran gå till sidoströmmarna. Naturresursinstitutet erbjuder företag i grönsaksbranschen konkreta instruktioner för utnyttjande av sidoströmmen.

”Vi arbetar på en instruktion om de bästa förfarandena vid behandlingen av sidoströmmar från grönsaker som företagen får använda fritt. Instruktionen beaktar också lagstiftningen och kostnaderna”, berättar Rinne.

Projektet SivuHyöty, som finansieras från miljöministeriets program Raki, ordnar en verkstad för grönsaksföretagare och andra intresserade i Jockis den 13 oktober. Mer information om evenemanget www.luke.fi/sivuhyoty.

 

Text: Johanna Leppänen, Luke

Foto: Pixabay

Publicerad på finska i Maaseudun Tulevaisuus 19 September 2016.

Läs också

Nyheter

Inga nyheter om detta ämne

Blogginlägg

Inga blogginlägg om detta ämne