Hoppa till huvudinnehållet

Lönsamhetskoefficient (ekologisk/konventionell produktion)

21.11.2017 Uppdaterad 28.3.2022

Den genomsnittliga lönsamheten har försvagats tydligt sedan början av 2000-talet. Under de senaste åren har lönsamheten dessutom varierat kraftigt, särskilt inom växtodlingen, vilket i huvudsak är en följd av stora variationer i insats- och produktpriserna. Lönsamhetsutvecklingen för mjölk- och nötkreatursgårdar har varit måttligare.

Lönsamheten var fortfarande lägst på spannmålsgårdar och andra växtodlingsgårdar. Lönsamhetskoefficienterna för dem var 0,23 och 0,22 år 2019; år 2020 0,15 och 0,27. Lönsamhetskoefficienterna för svingårdar steg från 2019 och var 0,73 år 2020, på fjäderfägårdar sjönk och var 1,23. Lönsamhetskoefficienten för mjölkgårdar steg från 0,47 till 0,56. I regel är jordbruk i större storleksklasser mer lönsamma än jordbruk i mindre. År 2019 var den genomsnittliga lönsamhetskoefficienten för jordbruk och trädgårdsodling 0,41, men steg år 2020 och var 0,52.

Lönsamheten är betydligt bättre vid ekologisk produktion än konventionell produktion. Lönsamhetskoefficienten vid ekologisk produktion var 0,70 år 2015, men den har sjunkit efter det och var 0,58 år 2020.

Lönsamhetskoefficient för ekologisk produktion och konventionell produktion

Allow functional cookies to show the embedded graph.

Vad mäter indikatorn?

Indikatorn beskriver lönsamheten i olika produktionsinriktningar i fråga om ekologisk och konventionell produktion. När företagarinkomsten divideras med summan av löne- och räntekraven erhålls en lönsamhetskoefficient som beskriver den relativa lönsamheten.

Uppgifterna från indikatorn hämtas ur Lukes lönsamhetsbokföring.

Indikatorn är en av de nationella effektindikatorerna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020.

Nästa uppdatering av indikatoruppgifterna sker våren 2023.