Inlägg Allmän, Klimat, Skog

Speciellt de internationella kraven på riksomfattande skogsdata kommer att öka då vi vänder oss till skogen för att hitta lösningar på klimatförändringarna och trygga den biologiska mångfalden.

Riksskogstaxeringen som i år fyller hundra år kommer att behövas än mer i framtiden, säger Kari T. Korhonen, ledande forskare på Naturresursinstitutet. Han har lett riksskogstaxeringarna sedan 2004.

I RST synas också skogen under träden. Ett av utvecklingsprojekten de senaste åren fokuserade på att genomföra en inventering av skogsvegetationen 2021–2022, efter ett avbrott på 25 år. Forskare Leila Korpela från Naturresursinstitutet och forskardoktor Elina Kaarlejärvi från Helsingfors universitet studerar en provruta. (Bild: Oskari Virtanen, Mediafarmi Oy)

 

Korhonen anser att speciellt Finlands internationella samarbete skapar tryck på att ta fram nytt slags data. I nuläget ska Finland leverera riksomfattande skogsdata till bland annat FN:s statistik samt för klimatkonventionen.

Korhonen leder riksskogstaxeringarna med Joensuu som stationeringsort. Han följer med stort intresse framför allt EU-debatten om styrning av skogspolitiken. Aktuella frågor är bland annat EU:s strategi för biologisk mångfald och skogsstrategi.

”I strategin för biologisk mångfald ingick redan flera konkreta mål för användningen av skogarna. Jag antar att unionen i skogsstrategin också kommer att ställa upp mål som anger riktningen för utvecklingen av skogarna i Europa. Genomförandet och övervakningen av strategierna kommer sannolikt att öka vårt övervakningsåtagande. Vi lever i en mycket intressant tid”, säger Korhonen.

Riksskogstaxeringarna firar hundra år och behövs än mer i framtiden. Här är experterna Erkki Salo och Ville Pietilä från Naturresursinstitutet i färd med att utföra fältmätningar för RST. (Bild: Erkki Oksanen)

 

Finland kan till stora delar svara på de internationellt betingade frågorna utifrån befintliga data. Men även om alla mätdata är inne, så bådas det skrivbordsarbete.

”Alltid när det handlar om en internationell kontext kan det vara skillnader i definitionerna. Sedan gäller det att förhandla fram en lösning för harmonisering av data från olika länder.”

Korhonen nämner Österrike som ett exempel på olika förfaranden.

”I Finland inventerar vi alla träd, oavsett grovlek. Däremot i Österrike, där man visserligen har ett bra inventeringssystem, är minimidiametern 7,5 centimeter. Med andra ord saknas inventeringsdata om klenare stammar.”

Skogarnas roll och behovet av felfria skogsdata framhävs i den offentliga debatten, oavsett om den handlar om ekonomi, den biologiska mångfalden, människornas rekreationsmöjligheter eller klimatanpassning.

Riksskogstaxeringarna ger allt mångsidigare information som underlag för beslut. Övervakningen utvidgades till skogsskador på 1980-talet, den biologiska mångfalden på 1990-talet och upptaget av växthusgaser i skogen på 2000-talet

Med mångsidigare mätdata blir det svårare att tolka dem. I dag begrundar vi sambandet mellan avverkningar och koldioxidutsläppen från marken, vilket var en okänd fråga för 50 år sedan, säger Korhonen.

Bild: Erkki Oksanen

”Det ställs hela tiden större krav på informationens noggrannhet. Nya modelleringar kräver mätdata om nya faktorer. Noggrannare inventeringar av skogen ger oss data för mer avancerade beräkningar. Trots att modellberäkningarna är behäftade med osäkerheter blir de hela tiden bättre och vi kan fatta ständigt bättre beslut för framtiden.”

Finländarna kan tillsammans med norrmännen och svenskarna yvas över världens längsta riksomfattande tidsserier av skogsdata.

Tidsserier som bygger på mätdata är bra att ha till hands för att ge en lättsam kaffebordsdiskussion ett inslag av fakta, säger Korhonen.

”För många är det en överraskning att lövträdens andel har ökat i Finland under det nuvarande skogsvårdssystemet. Eller att kulturskogsbruk har bidragit till att öka mängden gamla och grova träd. Många människor tecknar med sina kommentarer upp en helt motsatt bild än mätdata.”

Korhonen lägger en del av skulden på forskarna. I den respekterade vetenskapsserien Nature publicerades i somras en artikel som endast utifrån tolkningar av satellitbilder serverade fantastiska påståenden om hur avverkningarna ökat i bland annat de nordiska länderna.

”Riksskogstaxeringarna i Sverige och Finland ger belägg för en helt annan utveckling. Artikeln byggde på fullkomligt feltolkade satellitbilder.”

 

Text: Heikki Hamunen
Publicerad på finska i Maaseudun Tulevaisuus 22.3.2021.

Läs också