Inlägg Trädgård

text: Marjatta Sihvonen

Ett hurdant språng förnyar trädgårdsproduktionen, från vilket håll stormar grönsaksländernas onnibus?

I Voimakas-projektet som är gemensamt för forskare och företag försöker man lösa trädgårdsbranschens omstrukturering och utveckla lönsamheten.

Enligt Naturresursinstitutets specialforskare Kari Jokinen har finska växthus ett bra grepp om teknologi. Gurk- och tomatskördarna är större än i Spanien, örtproduktionen är stigande och 20 miljoner krukor sallat produceras per år genom året-runt-ljusodling.

Voimakas-hankkeessa ratkotaan puutarha-alan rakennemuutosta ja kehitetään kannattavuutta. Voimakas pureutuu esimerkiksi markkinointitapoihin ja energiaratkaisuihin.Kuva: Kauppapuutarhaliitto ry
Bild: Handelsträdgårdsförbundet rf

Kompetens finns, men var är lönsamheten?

”Importen väger tungt. Vi måste också i fortsättningen vara resurseffektiva. Man måste klara sig i växthusen i framtiden även om energipriserna stiger. Detta förutsätter stora investeringar i led-lampor och utvinning av värmeenergi”, förklarar Jokinen.

Enligt honom innebär en produktionsökning inte alltid dyra lösningar. Även med små ändringar, såsom tunnelodling av bär, kan odlaren anpassa sig till ändringar.

Ändringen i marknadsföringsmetoderna är enligt Jokinen en viktig del av framtidens trädgårdsbransch.

”Affärernas betydelse kan minska, direktförsäljning utgör ett sätt att förnya den traditionella branschen. Kunderna t.o.m. kräver närproduktion så våningsodlingen året runt av grönsaker och prydnadsväxter i städerna kommer troligtvis att öka.”

Kuva: Kauppapuutarhaliitto ry
Bild: Handelsträdgårdsförbundet rf

I trädgårdsbranchens företag lönar det sig att fundera om konsumenten vill ha också annat än gurka”, skrattar Aki Koponen, forskningsdirektör på CCR-enheten på Handelshögskolan vid Åbo universitet.

Enligt Koponen är t.ex. NaturVention-företagets, som producerar aktiva grönväggar, behov av att importera växterna från utlandet ett tecken på att branschen är i behov av en utveckling av verksamheten.

Trädgårdsföretagare håller sig för mycket till välkända verksamhetsmodeller och är inte färdiga att ta flera risker. Det är svårt att ta i bruk någonting nytt även om framtiden skulle se dålig ut om man fortsätter i gamla spår.

”Om priserna sjunker årligen till följd av prisnedsättningar, varför skulle inte företagaren söka intäkter på nya marknader, där avkastningen trots variationen kunde vara bättre än den nuvarande? Kanske därför att en jämförelse med framtida växande marknader och uppgifterna om den egna historien är svår”, funderar Koponen.

I Voimakas-projektet är tanken att få trädgårdarna att anpassa sig bättre till den rådande marknaden.

”Vi kallar in företag som spränger barriärer men också traditionella aktörer till framtidsverkstäder. Vi funderar tillsammans på utmaningarna inom utvecklingen av affärsverksamheten. Det är ett sätt att få dynamik i branschen”, berättar forskarna.

I varje fall är det viktigt att damma av våra egna uppfattningar om affärsverksamhetens begränsningar och möjligheter.

Koponen förutspår inte radikala förändringar inom trädgårdsbranschen, men företagen kommer sannolikt att differentiera sig från den medelstora massan.

”En del kan investera i teknologi, effektivisera produktionen och växa till fabriksliknande producenter. En del kommer närmare kunderna.”

” Dessa aktörer producerar grönsaker i containers nära konsumenterna eller hittar ett viktigt mervärde för kunden på andra sätt.  I varje fall är det viktigt att damma av våra egna uppfattningar om affärsverksamhetens begränsningar och möjligheter”, uppmuntrar Koponen.

Tron på framtiden växer

text: Marjatta Sihvonen</p> <p>”Jag påstår att trädgårdsodlingen kommer att växa allt viktigare. Produktionens struktur ändras t.ex. av containerodlingar som utvecklats i USA och som producerar sallat i små utrymmen nära konsumenterna samt av företag som oss, som tar in naturen inomhus.”<br /> Niko Järvinen, NaturVention

”Framtiden för Finlands trädgårdsproduktion är bra. Det finns efterfrågan på ren, hälsosam mat. Den nuvarande konsumenttrenden som värdesätter mat och råvaror tar oss i den riktningen.”<br /> Aki Koponen, Handelshögskolan vid Åbo universitet</p> <p>”Vår produktionsmiljö värdesätts ute i världen. Vi använder små mängder av bekämpningsmedel och det finns inga problem med rester. Därför är japanerna intresserade av t.ex. våra blåbär. I tunnelodling är bärskörden måttliga men den internationella konkurrensen är skrupelfri. I Finland borde man på nytt börja förädla olika sorter av frukter och bär - det har man låtit avta. Särskilt användningen av bär som så kallade hälsoprodukter är en växande trend.”<br /> Kari Jokinen, Naturresursinstitutet

Publicerad i Maaseudun Tulevaisuus Tiede-sidan 4.4.2016.

Läs också