Inlägg Fisk, Mat

Det skulle finnas både köpare och producenter för finländsk fisk, men bland annat miljöbestämmelserna bromsar en modern verksamhet.

Forskare och fiskproducenter söker tillsammans lösningar för att säkerställa branschens framtid.

Det har utvecklats automatiserade fiskhanteringsanläggningar, elektroniska sälavskräckare, odlingsbassänger för öppet hav, cirkulationsvattenanläggningar som använder samma vatten om och om igen.

”Den finländska fiskerinäringen ser annorlunda ut i framtiden än nu. Det är tvunget, tror Petri Suuronen, Naturresursinstitutets programchef.

”Näringen kommer inte att klara sig med nuvarande metoder och bestämmelser”, säger Suuronen.

Suuronens kollega, forskare Jari Setälä har som sitt arbete att följa utvecklingen av fiskemarknaden i Finland.

Han har lagt märke till en oroande utveckling: även om finländarna äter dubbelt så mycket fisk som på 1980-talet, har konsumtionen av inhemsk fisk sjunkit stadigt under hela 2000-talet. I dag är endast en sjättedel av den fisk som säljs i Finland inhemsk.

Det är inte så att det inte skulle finnas någon marknad för inhemsk fisk. Tvärtom, den ena konsumentundersökningen efter den andra visar samma sak: finländare vill äta inhemsk fisk.

Förutom att äta fisk fångad vid kusten, vill vi också skydda Östersjöns sälar och skarvar. Och det är en svår ekvation.

”Kustfisket är i kris. Fångstmängderna halverades från 2014 till 2017, och nu står många fiskare inför en kritisk punkt. Därefter är verksamheten inte längre lönsam, då kostnaderna överstiger intäkterna”, säger Suuronen.

Fiskodlare plågas av andra slags problem, men som är lika besvärliga.

Även om fiskeodlingarnas miljöbelastning har minskat till en bråkdel av vad den var ännu på 1990-talet, har de fortfarande svårt att uppfylla kraven i de allt strängare miljöbestämmelserna.

Nästan alla fiskodlare på öppet hav skulle vilja utöka sin verksamhet, men den tunga ansökningsprocessen gällande miljötillstånd hämmar investeringsviljan.

När det har varit svårt att få tillstånd för de inhemska vattnen, har företagen inriktat sig på grannländerna. Huvuddelen av fiskeodlingen i Sverige ägs numera av finländare.

Eftersom den inhemska produktionen inte räcker till för att täcka efterfrågan, importeras fisk från grannländerna.

År 2016 importerades ca 10 miljoner kilo regnbågslax från Sverige och ca 25 miljoner kilo lax från Norge.

”Norrmännen fick en vinst på två euro per varje kilo lax som importerades till Finland. Varför skänker vi 50 miljoner euro per år till Norge, när vi skulle kunna odla samma mängd på ett hållbart sätt i Finland?” undrar Setälä.

Just nu söker man både kort- och långsiktiga lösningar på fiskerinäringens problem med hjälp av forskare, företagare och 8,7 miljoner euro i innovationsprogram finansierade av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

”Vi har för avsikt att utveckla nya fångstmodeller och metoder för att väsentligt minska de skador som sälar orsakar. Vi försöker också göra en del av Skärgårdshavets inre vikar fria från sälar med hjälp av sälavskräckare”, berättar Suuronen.

”Vi utvecklar även fångsthanteringstekniker. Inom fisket arbetar man fortfarande mycket med rygg och händer.  Branschen kommer att ta ett tekniskt kliv framåt”.

 

Ny, betydande produktion inom fiskeodling kan man uppnå antingen med odling på öppet hav eller med cirkulationsvattenanläggningar.

”Båda odlingsformerna är nya och innefattar ekonomiska och tekniska risker”, säger Jouni Vielma, Naturresursinstitutets ledande forskare.

Riskerna med odling på öppet hav har att göra med konstruktionernas stormtålighet. I en cirkulationsvattenodling kan till exempel en stor mängd fiskar dö vid elavbrott.

Meningen är att nya tekniker och metoder testas i innovationsprogrammet för vattenodling.

Då behöver företagaren inte ta risken ensam.

Naturresursinstitutet har tillsammans med övriga aktörer kartlagt nya platser inom havsområden som bäst skulle lämpa sig för produktion.

Dessutom utreder man hur fiskodlingsbassängerna klarar vinterförhållanden, hurdana konstruktioner som behövs för att tåla Östersjöns skarpa vågor och hur mycket man kan följa matningen av fiskarna och deras välbefinnande med hjälp av video.

Det finns mycket att utreda både vad gäller fisket och vattenodlingen, men Suuronen ser framtiden an med tillförsikt.

”Unga fiskare är intresserade av innovationer och villiga att ändra praxis, och efterfrågan finns. Jag tror att den inhemska fisken har framtiden för sig.”

Läs också

Nyheter

Inga nyheter om detta ämne

Blogginlägg

Inga blogginlägg om detta ämne