EU:s gemensamma fiskeripolitik förutsätter att medlemsländerna producerar detaljerad information om den nationella fiskerinäringen. Inom EU:s program för datainsamling (EU data collection framework (DCF)) om fiskerinäringen samlas biologiska, ekonomiska och statistiska uppgifter in. Informationen används bl.a. i vetenskapliga analyser och forskningsbaserad rådgivning (fångstkvoter).

Bild: Panu Orell, Luke.

Programmets insamling av biologisk data innefattar:

  • Insamling av biologiska parametrar hos fiskbestånden, så som uppgifter om längd, (vikt), ålder, tillväxt och könsmognad hos de ekonomiskt viktigaste arterna. Dessa arter är lax, strömming, vassbuk, gös, abborre, sik och siklöja. Data samlas in genom fångstprovtagning från det kommersiella fisket. De fiskefartyg och fiskeresor från vilka fångstprov tas lottas fram kvartalsvis genom slumpmässigt urval.
  • Forskningsresor BIAS ombord R/V Aranda (ekolodsundersökningar och provtrålningar av strömming på öppet hav). Erhållna data samt fångstprovtagningens data används av ICES arbetsgrupp för beståndsuppskattning och bedömning av hur stor skattning fiskbestånden i Östersjön tål. De årliga fångstkvoterna av strömming och vassbuk för det kommersiella fisket i Östersjön fastslås utgående från dessa beståndsuppskattningar.
  • Uppföljning av laxbestånden i älvarna Simo, Torne, Tana samt Neidenälven (räkning av uppstigande laxar samt stirr och smolt, uppföljning av fiske)
  • Uppföljning av havsöringsyngel genom elprovfiske i Storå, Ingarskila å och Mustajoki å.
  • Uppföljning av ål (beståndens tillstånd i Kumo älvs och Kymmene älvs vattendrag samt kustområden) samt fångstprovtagning av kommersiella fiskets ålfångster
  • Upprätthållande och utveckling av databaser (lagring, kontroll och skattning av provuppgifter, samt användning av uppgifterna i beståndsuppskattningar eller EU-uppgiftsbegäranden)

 

Bilder: Jukka Pönni, Luke.

Insamlingen av ekonomiska och statistiska data

För insamlingen av ekonomiska och statistiska data inhämtas årligen uppgifter om fiskeflottans samt vattenbruks- och fiskförädlingsföretagens produktion, verksamhet, sysselsättning och ekonomiska utveckling. Programmets socioekonomiska del innehåller statistik, förmedling av data och rapportering rörande följande sektorer:

  • Uppgifter om fiskets kapacitet, fiskeansträngning och fångst (inklusive bifångst)
  • Fiskeflottans socioekonomiska uppgifter
  • Vattenbrukets (fiskodlingars) socioekonomiska uppgifter och miljöparametrar
  • Fiskförädlingens socioekonomiska uppgifter
  • Fritidsfiskets fångstuppgifter
  • Databasutveckling rörande ovan nämnda sektorer

Koordinering av datainsamling

Programmet koordineras i ett separat koordineringsprojekt, inom vilket utförs tätt internationellt samarbete. De viktigaste samarbetsorganen är Internationella Havsforskningsrådet ICES, Östersjöområdets och Nord- och Östatlantens regionala samarbetsorgan, RCG Baltic och RCG NANSEA, PGECON samt STECF. Via nämnda forum deltar man i utvecklingen av datainsamlingsprogrammets innehåll, dataanvändning samt analys. På EU-nivå koordineras datainsamlingsprogrammet av Joint Research Centre (JRC). Datainsamlingsprogrammet förpliktigar även till utformning, uppbyggnad och upprätthållande av databasen.

Inom ramarna för EU:s program för datainsamling om fiskerinäringen besvaras årligen otaliga begäranden om information från ICES, STECF, Europeiska Kommissionen samt ovan nämnda RCG:n. Datainsamlingens nationella arbetsplan uppdateras varje höst, och om verksamheten rapporteras till kommissionen vid slutet av våren.

Bilden uppe på skärmen: Joni Tiainen, Luke.