Bloggartiklar Auli Bläuer Jordbruk, Klimat, Miljö

Det område som i dag är Finland har varit bebott sedan den senaste istiden, det vill säga i mer än 10 000 år.

Jag är arkeolog och har i den egenskapen studerat hur människan har anpassat sig till att leva här i norr, speciellt med fokus på förändringarna i näringarna.

Under årtusendenas lopp har klimatet och livsmiljön varierat från tundran vid inlandsisens rand till lövskogarna under värmetiden under stenåldern, då det växte hassel ända uppe i Uleåborg.

Utöver de långsamma förändringarna i klimatet har det förekommit tvära kast, bland annat i samband med de enorma vulkanutbrotten på 500-talet.

Våra liv förändras i dag i en snabbare takt än någonsin tidigare.

Möjligheter för förändring skapades för våra förhistoriska föregångare genom nya djur- och växtarter som spred sig hit – autonomt eller med mänsklig medverkan – samt den innovation som förändrade världen för gott, nämligen jordbruket.

Arkeologen ser två olika former av anpassning av näringarna.

Stora och grundläggande förändringar i näringsstrukturerna sker långsamt, gradvis och försiktigt – över flera generationer.

I årtusenden var boskapsskötsel och spannmålsodling binäringar vid sidan av jakt och fiske tills metoderna, växterna och djuren hade anpassat sig tillräckligt bra till de lokala förhållandena och människorna kunde livnära sig på jordbruket.

Å andra sidan har människan vid oväntade katastrofer – gällande såväl klimatet som andra områden – varit tvungen att reagera snabbt och smart för att överleva.

En betydande komponent i kontexten av livsförändringar och vårt förändringsmotstånd är kulturen, med andra ord det som vi har omfattat som en del av den normala vardagen och vår identitet.

I arkeologiska fynd ser vi detta i att då människor flyttar till nya boplatser vill de hålla fast vid sina gamla näringar, åtminstone till en del, oavsett hur illa lämpade de är för de nya förhållanden.

Det är liksom samma mönster som går igen i att finländare åker utomlands med rågbröd och kaffe i bagaget.

Låter det bekant?

Många upplever att förändringarna i klimatet och miljön kräver stora förändringar i vår kosthållning, men stegen mot att äta syrsor eller vegetariskt är långsamma, gradvisa och försiktiga.

För mänskligheten gäller det inte bara att fokusera på att forska i klimatförändringen och inhämta kunskap, utan också att övervinna den uråldriga trögheten gällande kulturella förändringar.

Det är inte av ren illvilja som människan motsätter sig förändringar, utan det är fråga om en inbyggd egenskap i henne.

Våra liv förändras i dag i en snabbare takt än någonsin tidigare, men räcker det till?

Klarar vi av att aktivera handlingsmodellen för katastrofläge redan innan katastrofen är ett faktum?

 

Publicerad på finska i Maaseudun Tulevaisuus 12.6.2019.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs också