Project

Europeiska kommissionen bereder för närvarande ett utkast till förordning om mätning av matavfall. Det blir tillämpligt i medlemsländerna i form av en delegerad förordning i början av hösten 2019. Enligt förordningen ska medlemsländerna rapportera sitt matavfall till kommissionen en gång om året från och med 2020.

Matavfall = oätlig (t.ex. ben och fruktskal) och ätlig (åtminstone ursprungligen) mat som inte används som människoföda, foder eller någon annan värdekomponent.

Matsvinn = ursprungligen ätlig mat som inte används som människoföda, foder eller någon annan värdekomponent.

Inom ramen för ett treårigt projekt, Ruokahävikkiseuranta ja -tiekartta (Uppföljning av matsvinn inklusive färdplan), som inleddes vid Naturresursinstitutet våren 2018 skapas ett nationellt system för uppföljning av matavfall i samarbete med branschaktörer och ministerier. Inom projektet utvecklas verktyg för uppföljning av matavfall och matsvinn. Dessutom tas baseline-uppgifter fram om den totala mängden matavfall och matsvinn i hela livsmedelskedjan under ett år. Fokus ligger på ätligt matsvinn, men även mängden oätligt matavfall följs upp.

Utöver uppföljning av mängderna är ett syfte med projektet att identifiera fungerande sätt att minska matavfallet och matsvinnet i hela livsmedelskedjan. Inom projektet ordnas workshoppar som omfattar hela livsmedelskedjan i syfte att skapa en nationell färdplan för att minska och följa upp matsvinnet. Tanken är att färdplanen ska bli ett verktyg som uppdateras kontinuerligt och som gör att svinnet kan minskas på ett så kostnadseffektivt och övergripande sätt som möjligt. Projektet samarbetar nära med det EU-finansierade projektet Life IP Circwaste. Vid utarbetande av färdplanen beaktas svinnflödena i de olika delarna av kedjan och i kedjans gränssnitt, frivilliga åtgärder som minskar matsvinnet samt lagstiftningen. I utarbetandet av färdplanen deltar hela livsmedelsbranschen och dess intressenter, och målet är att hela livsmedelskedjan ska knytas till målen. Färdplanen är viktig även för kommissionen, eftersom kommissionen utifrån den kan bedöma vilka möjligheter det finns att minska matavfallet och matsvinnet samt fastställa minskningsmål.

Projektet består av sex arbetspaket som omfattar hela livsmedelskedjan: primärproduktion, industri, handel, restaurangtjänster och privathushåll.

 

Agenda 2030

Agenda 2030, det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, antogs vid FN:s toppmöte för hållbar utveckling 2015. I det gemensamma handlingsprogrammet fastställs gemensamma mål för alla FN:s medlemsländer för de kommande 15 åren. Ett av målen är att fram till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. EU och dess medlemsländer har förbundit sig att uppnå detta mål.